LT  TIMES        Jockeystatistik

”Vunnet efter strid” – vem red vinnaren?

Efter engelsk förebild har jag granskat resultaten från den skandinaviska galoppen fr.o.m. år 2003 och sammanställt vilka jockeys som oftast gått segrande ur täta slutstrider. Ett problem med den engelska statistiken är att ryttarkonkurrensen varierar mellan olika banor. De som rider på storbanor som Ascot och Newmarket har hårdare konkurrens än de som rider på banor som t.ex. Carlisle och Chepstow. Det förhållandet gör att en engelsk toppjockey kan få en vinnarprocent vid ”photo finish” om enbart 40% medan en mer medioker ryttare som rider på småbanor kan komma upp i 50%. Detta statistiska problem är lättare att hantera i skandinavisk galopp eftersom det är i stort sett samma ryttargarde som rider i de flesta löpningarna. Statistiken nedan har dock gjorts mer rättvisande genom att löpningar på provinsbanorna normalt inte tagits med. Amatör-, hinder- och ”lärlingslöpningar” utesluts också ur statistiken. Den omfattar därmed ca 95% av alla slätlöpningar för proffsryttare i Skandinavien. Efter dessa korrigeringar kan konstateras att vinstandelen i täta slutstrider för enskilda toppjockeys varierar mellan 30% och närmare 60%. 

I statistiken har jag tagit med lopp i Skandinavien där det varit strid om segern och någon eller några hästar kommit i mål inom 0,1 sekund efter vinnaren d.v.s. inom ca ½ längd. Denna avgränsning medför att ca 350 slätlopp per år ingår i underlaget. Det innebär att runt 30% av alla löpningar utmynnar i en tät slutstrid. Vanligtvis är det bara två hästar inblandade men ibland kan det vara tre eller flera med på målfotot. Härigenom blir den "normala" vinnarandelen  46-47%. 

Statistiken nedan över segrar i slutstrider kompletteras med uppgifter från Svensk Galopp om ryttarnas totala antal segrar samt segerprocent i Sverige. Statistiken redovisas med följande indelning: toppjockeys, Övriga jockeys (sammanslagna) samt (Övriga) lärlingar. 

Hur stor andel slutstrider den enskilde ryttaren vinner varierar mellan åren. Andelen kan påverkas av vilka tränare man rider för (vissa tränare vill ofta ha sina hästar i front, andra att de skall ridas på väntan), om man har ställning som stjärnjockey och kan ”välja” häst, vilka banor man prioriterar samt ryttarens ev. skavanker under året. Dessutom spelar turen ibland in när två hästar går huvud-huvud över mållinjen. 

Som framgår av den stora tabellen är det tydliga omkastningar mellan åren vad gäller resultatet för enskilda jockeys. Detta faktum kan till viss del hänföras till slumpen. Det statistiska underlaget för en enskild jockey är ju ofta endast 20-25 slutstrider under året. Statistiken blir intressantare när man kan summera flera års observationer.

I publikationen Skandinavisk Galopp samt i min bok "Ett år på galoppbanan" har jag lämnat förslag till kandidater till titeln Årets Finishryttare samt motivering. Mina val har varit följande:

© Lars Tiberg 2009-11-05 , adress: www.horseracing.se